onsdag 19 februari 2014

Det är dags att börja tänka

Är det dags att bli känslosam?
Kanske skulle jag det, dela med mig lite.
Jag gillar inte människor som snackar om alla problem och skit dom gått igenom och sen vill dom att man ska tycka synd om dom. För alla människor har sina problem. Alla har sina bekymmer och mindre roliga händelser som man går igenom. Vissa har större och vissa mindre problem. Självklart ska man visa att man bryr sig, men jag måste kämpa lite själv också. Jag menar inte att man behöver vara kall, jag ska inte klanka ner på andra mer nu (jag vet om att jag är väldigt bra på att snacka skit osv... men det är något jag måste jobba på. Men man måste KÄMPA lite också som jag skrev, jag säger inte att det är lätt, men i slutändan så finns det nog ändå något som är positivt. Jag är inte jättebra på det heller, jag vet hur jävligt allt kan vara emellanåt. På olika plan.)
 men jag tror att jag har lite problem med att erkänna att jag faktiskt också har det jobbigt ibland  också. Jag har valt att se förbi dom. Jag vill se förbi dom, inte slösa tid och energi på det. Och det fungerar, ett tag. Men till och med jag förstår att allt måste ut för att kunna försvinna. Jag vill bara att det ska försvinna.

Kärlek, hat, glädje, sorg. Vi alla och jag känner så mycket. Men jag förstår inte mycket av det.

Till en helt annan sak.
Jag pratade med en tjej för några dagar sen, och hon sa till mig att hon inte har sådär många vänner för att hon hellre prioriterar äkta vänskap än "halvdana" kompisar. Hon ville inte spendera tid på människor som kanske inte är värda det eller kanske inte ens skulle ställa upp för en i vått och torrt.

Jag förstår henne, jag vill lära känna människor på riktigt.
 Det finns så mycket man kan göra under sin tid på jorden. Man kan välja att gå i skolan, bli utbildad, få jobb, skaffa barn. Man kan också växa upp lite på ett annat sätt och välja en annan väg, börja knarka eller dricka för mycket, bli kriminell. Men vad är det som gör att vi blir som vi blir?

Jag är inte perfekt, jag går i skolan och jag har idéer om hur jag vill att mitt liv ska se ut. Jag vet att det inte kommer bli exakt som jag vill, jag vet inte vad som händer med mig imorgon eller ifall jorden skulle gå under nästa vecka.
Men jag vet att den tiden jag har här, ska jag prioritera vänskap och tid att förstå. För mig spelar allt så himla mycket mer roll ifall jag bara förstår.

Jag vet inte vad människor ser mig som, stark? kaxig? ärlig? dum? snäll?
Även ifall jag visas som stark, så är saker minst lika jobbiga för mig som för dig. Även ifall jag visas som kaxig så har jag fått gå igenom något som tvingat mig att plocka upp minsta lilla och kasta det tillbaka i ditt ansikte. Även ifall jag är ärlig på både bra och dåliga sätt så har jag kämpat för att våga, jag har bestämt mig för att den personen jag vill vara i världen, inte ska vara någon som vem som helst kan trampa på.
För jag har bestämt mig, jag har lärt mig och jag har massor kvar att lära av. Det har vi alla, spelar ingen roll hur gammal du är. Du vet inte allt om du är 10 eller 70 år gammal.
Framför allt, JAG vet INTE allt. Jag bara suktar efter mer, ibland mindre.

Nu har jag spårat färdigt för ikväll, jag vill bara att alla ska tänka mer!!

JA usch, natti. <3

16 kommentarer:

  1. Låg du skönt på Emmaboda?

    SvaraRadera
  2. Minns du mig? / Emmaboda

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  4. Blev du getingstucken? Då vet jag receptet för dig. Du vet han den mörkhåriga killen,hans pappa är geting expert. Prata med honom.

    SvaraRadera
  5. Oj getingexpert är ju ett ord. Ber om ursäkt miss Frykmalm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, tja.. Ifall jag låg skönt vet jag inte. Det är lite svårt att komma ihåg dig när du inte ens sagt ditt namn :)
      Nej, jag blev inte getingstucken men tack för tipset om getingexperten! :) och ja, det var visst ett ord. Du kan din särskrivning ;)

      Radera
  6. Vill du inte veta vad jag heter? Du kan få mitt nummer med om du vill?

    Haha varsågod för tipset, kirra han om de blir probs. Bra inlägg förresten, de berörde verkligen. Vi människor måste verkligen ut med språker mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner dig antar jag? Kan du inte bara berätta vem du är? :)

      Hmm.. Tack, fast det känns fruktansvärt ironiskt :)

      Radera
    2. Känner o känner vet jag inte. Vi träffades en sommarkväll i Juli i dem småländska skogarna på festivalen. Vi hade samlag med varandra.
      Vet du vem jag är nu?

      Nej det var faktiskt ett bra inlägg, ärligt :)

      Radera
    3. Men vågar jag ju inte skriva här, på bloggishen! :$$$$

      Radera
    4. Haha men vart vågar du berätta det då? Radom!

      Radera
    5. Vad heter du på kik så berättar jag där! :)

      Radera
    6. Detta var ju ytterst komplicerat.
      Jag heter Frykmalm

      Radera
  7. Nämen oj nu blev de fel här igen.. ut med språket ska de naturligtvis vara.

    SvaraRadera