tisdag 29 mars 2016

Nere i soppan

Allt känns så orättvist. Jag vet inte vad jag vill. Jag har liksom ingen plats.
Ibland är allt inte så roligt, ibland är inte mitt liv en fest. Jag önskar ibland att  det inte fanns mer, att det här är allt. Ibland önskar jag att det kunde finnas så mycket mer.
Jag vet inte vad jag vill, jag vet inte vad något skulle tjäna till. Det är så himla tråkigt, men jag känner inte mycket mening i grejer jag gör. Å hur tråkigt är inte det.

Jag vet om att det är så många människor som tycker att jag är överdriven och som tycker att jag bara borde "nöja mig" med det jag har. För trots allt så lever jag ju inte i en kris. Men jag kan ju inte annat än att fundera, när jag inte känner. Jag känner inte vad jag vill känna. Jag tycker att det är synd att så många människor "nöjer sig" i livet. Vad är det för mening då?

Nä, jag är väl inte helt nere i soppan. Men jag bara undrar varför jag känner såhär. Och varför det verkar som att ingen annan gör det.

Jag får förslag från höger och vänster om vad jag kanske borde göra för att må lite bättre. Men, INGET verkligen INGENTING, känns lockande. Jag vill verkligen ingenting. Mina möjligheter är så små. Men ändå inte. Jag är trött, tror jag.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar